malmstromlinda.blogg.se

Anna gav oss i uppgift att vi skulle definiera begreppen nyfikenhet och kreativitet. Vi satt gruppvis och gjorde en typ av mindmap. Därefter fick vi se de andra gruppernas tankar och skrev ner vad vi tyckte saknades. På detta sätt skapade vi en gemensam tankegång angående orden. Vi tog upp sådant som främjar barnens nyfikenhet och kreativitet. Bland annat intresse, lyhördhet och engagemang från pedagoger, problemlösning, tillräckligt med tid och så vidare. Vi diskuterade hur orden på många sätt hänger ihop och fick sedan ringa in vad vi tyckte oss se för lite utav i verksamheten. Teknik och barns inflytande är sådant som förskolor generellt behöver arbeta mer med. Vi valde även begrepp så som "prioritering av tid" och engagemang. Dessa ord fick vi som råd att använda som ledstjärna när vi är i verksamheten. Det vi tycker oss se för lite av, är sådant vi borde arbeta mycket mer med.

 

Vi fick också göra en del andra övningar som att arbeta två och två och bejaka eller neka det vår partner föreslog. Trots att jag var mycket medveten om att det var just en övning så blev jag väldigt påverkad. Ett positivt gensvar gjorde mig upprymd och glad. När jag presenterade en idé till min partner och blev nekad så kändes det jobbigt. När jag argumenterade och försökte nå min partner halvvägs men denna bara svarade med ett nej, kände jag mig dum och förbisedd. Detta är det jag tar med mig mest efter denna dag. Anna menade att vi kunde koppla detta till barn i förskolan. Vad gör vi pedagoger med barnens nyfikenhet och kreativitet när vi möter dem med ett nej? Vi hämmar dem och påverkar även deras självkänsla om vi alltid bemöter dem så att vi sågar deras idéer. Visst finns det tillfällen i förskolan när vi måste säga nej, men då ska vi också motivera vårt svar. Jag tänker att vi ofta kan möta barnen halvvägs eller låta dem komma med lösningar på sådant som vi kan uppfatta som lite krångligt eller omständigt. Är tidsaspekten en anledning till att säga nej så kan det vara en idé att tillsammans med barnen skriva ner vad de ville göra eller utforska. Enligt mig ser då barnen att det finns ett engagemang och att pedagogen är uppmuntrande. Genom att anteckna glöms detta inte av, utan det går att starta upp en aktivitet senare.

I en annan övning fick vi använda oss utav återvinningsmaterial och skapa en tidslinje utefter förmultningsprocessen. Detta är ett område som intresserar mig och det blev inte så mycket diskussion i gruppen innan vi kände oss klara. Några var vi lite osäkra på, men det visade sig att vi hade alla rätt. Varianter av denna aktivitet är utmärkt att använda i förskolan. Det går att spika fast föremål på en bräda, som vänds upp och ner och grävs ner. Sedan kan brädan grävas upp då och då för att se hur föremålen påverkats. Övningen som vi gjorde kan även användbart under föräldrarmöten. Dels får föräldrarna en inblick i vad arbetet på avdelningen handlar om, samtidigt är det en bra samarbetsövning som får föräldrarna att samtala med varandra. De får även en påminnelse i hur vi påverkar vår omvärld med de val vi gör som konsumenter.

 

Vi fick även använda oss utav äggkartonger för att skapa konst. Tanken var att skapa konst som berör och upplyser. Till exempel fick vi se en gigantisk plastpåse på ett torg, som symboliserade hur mycket påsar som passerade torget under en viss tid. Likaså visades ett gigantiskt konstverk av läskburkar- som visade hur mycket läsk det dricks i USA under varje halv minut. Jag och min partner valde att skapa en liksidig rektangel för att gestalta hur stor plats hönorna går på, vars ägg vi äter. Hade vi haft mer äggkartonger hade vi kunnat bygga upp en kvadratmeter. I en barngrupp hade barnen kunnat gå in i den och se hur många som får plats. Här kan vi även diskutera hur olika djur har det och barnens tankar kring det hela. Enligt mig var denna dagen otroligt inspirerande. Viktiga tankar väcktes och det kopplades även till ett av mina favoritämnen. Den sista övningen tyckte jag var intressant och inspirerande. Har skapat med återbruk i barngrupp tidigare och det ledde till mycket kreativitet och intresse hos barnen. Det är av stor vikt att vi använder oss utav det vi har och i den mån det går- minskar vår inverkan på vår miljö. Vilket är viktigt även att barnen får en förförståelse för. Detta eftersom  "ingenting försvinner, allting finns kvar och sprider sig", som Anna (och många med henne) beskriver.

 

Tyvärr blev andra tillfället med Anna inställt men mer information om Navet går att finna här:

Navet Science center: http://www.navet.com/

8/10-2015 Anna Gustavsson från navet. Workshop. Campus Varberg, Varberg