Detta är enligt mig bra utgångspunkter för att ha en miljö som stimulerar till pedagogisk mångfald. Genom att observera hur enskilda barn såväl som barngruppen använder rummen, kan vi förändra dessa till det bättre. På detta sätt kan barnens intressen och upprikesfinnedom fångas upp. Detta kan leda till att vi skapar inbjudande miljöer som lockar till kreativitet och lärande. Då utifrån hur barnen redan väljer att använda utrymmen inomhus och utomhus. Jag menar att detta förhållningssätt är öppnare än om pedagoger till exempel väljer att endast fråga barnen om vad de vill göra i specifika rum. Svaren barnen ger kan påverkas av vad de nyss lekte, vad de sett på tv eller hört andra prata om. Även om detta är ett sätt att utgå från barnens intresse, är det inte med säkerhet att svaren ger en lika gynnsam lekmiljö. Det kan också vara ett mer demokratiskt arbetssätt om det finns yngre barn i gruppen. Enligt mig behöver inte arbetsätten ta ut varandra, en kombination av observationer och samtal gör verksamheten öppen och inbjudande. Genom att utgå från multimodaliteten, varierande sätt att mediera och se förändringspotential främjas barns lärande i verksamheten.
3/9-2015 Gunilla Fihn Medierat lärande- estetik och pedagogisk mångfald Campus Varberg, Varberg
1 kommentarer
Sara
26 Oct 2015 12:41
Bra och intressanta tankar. Är det meningen att du ska hoppa ner där i första stycket?
Kommentera